nedslag i nuet
Jag är tyst och tråkig i bloggen men det är ett rushande utan like de här dagarna.
Jag skulle ju bara gå på en anställningsintervju för ett extrajobb (nr sju i ordningen) i onsdags morse (efter tre timmars sömn, och med MYCKET tungt huvud… *arrrrrgh* vi skulle ju inte alls vara ute så länge, och VAR vi tvungna att prova igenom alla sorter som fanns i hela baren? vådan av att ha personalförmåner *tittar i taket*) men på morgonen innan jag skulle dit så ringde telefonen, det var Uppsala - “kan du jobba ikväll/natt/imorgon?”. Just DÅ var jag pigg och optimistisk och orkade allt i hela världen så jag sa “javisst, I’ll fix”.
Några timmar senare kunde jag ha gett mig själv ett kok stryk på grund av det beslutet ;)
Nåja. Direkt från extrajobbsprat nr sju alltså och hem igen och packa Uppsalaväska, gå på kväll/nattjour/dagpass-dagen-efter - det blev 20 timmar och ingen sömn alls (lyckad nattjour :-/…), sedan hade jag 3,5 ledig timme innan jag skulle till skolan (professor Mazzarella var dödligt imponerad av att jag ville komma alls efter det arbetspasset - jag tror att hon underskattar sin dragningskraft!), hemma i Västerås igen strax efter tio på kvällen. Telefonen ringde igen, mer vikariebehov i Uppsala (fast jag egentligen inte alls kan, orkar eller vill) och dum som jag är så sa jag ja igen.
Nu har jag avverkat jobbsnack 1 på förmiddagen idag, ska iväg på nästa anställningsintervju i Norrland (jaja, Finnslätten) om en halvtimme, sedan bär det av direkt till Uppsala igen för ännu en kväll/natt/dag.
Vännen kommer att få hem en trött och tyst Siv imorgon igen. Han kanske iofs tycker att det är rätt lugnt och skönt, men det VORE ju kul att hinna ses nån gång när man känner sig utvilad också ;)
…och det värsta är att jag har skola igen på måndag och vi fick en JÄTTEROLIG men rätt besvärlig skrivuppgift igår (vi ska skriva en novell på en A4-sida som spinner runt ett DOFTMINNE) som vi ska ta med oss och redovisa då. Och det ska jag hinna göra/fundera på exakt, öhm, när då …?
