Idag var jag på Arbetsförmedlingen igen (fick ännu en gång fem snabba minuter med ÄNNU en ny människa, min egen handläggare har fortfarande inte haft tid att kontakta mig, trots att jag anmälde mig den 15/8) och han kom med bra info, men också med ett något MÄRKLIGT uttalande, tycker jag.
Jag var där för att få tågbiljetter till anställningsintervju nummer två i Stockholm på tisdag, och han sa “du vet väl att du kan få pendlingsbidrag om du får jobbet?”
Um, nej, det visste jag inte, men den informationen kan ju vara GULD värd om det blir aktuellt. I ett år får man ersättning med upp till 2000:- i månaden på den summa som överstiger 890:- (vilket - av en ren slump? ;) - är exakt vad ett månadskort med UL till Uppsala kostar, men hemska UL kan jag som tur är inte åka med till Sthlm om det skulle bli aktuellt sen). OTROLIGT bra, det går loss på nånstans mellan två och tretusen i månaden att pendla från Västerås med tanke på att man inte gärna promenerar till Mörby C från T-centralen (ska fråga MG mer om vad det kostar, hon har ju blivit Tokholmspendlare på gamla dar)
“Ja, så tacka för guds skull inte nej till jobbet på grund av PENDLINGEN om det är så att du får det” sa han sen.
Huh?
Vad tror de egentligen? Att jag åker iväg på två anställningsintervjuer för ett jobb i Stockholm om jag tänker tacka NEJ till det sedan på grund av att jobbet ligger i Stockholm, ett faktum som jag har varit medveten om (om så inte exakt adress från första början) sedan jag från allra första början sökte det?
Märkliga djur det där. Eller så är de så skadade av de som eventuellt söker jobb de inte vill ha, bara för att de måste, och sedan tackar nej. Men om man tackar nej så straffar man väl ut sig vilket fall, så det kan väl inte vara en vedertagen strategi bland eventuella latmaskar/fuskare?
Ja jisses.
