Mitt liv som tvåbarnsmorsa
Suzann och jag var i Stockholm för att roffa åt oss godbitar från världens längsta bokbord igår, det var attans trevligt förutom det faktum att regn och böcker inte är nån riktigt bra kombination och ösregnade GJORDE det framåt eftermiddagen.
På vägen hem begåvades jag plötsligt med två barn. Söner.
Färdiggjorda *flomp* bara så. Det kallar jag smärtfri förlossning.
I Sumpan klev M och S på (de presenterade sig artigt), de hade hälsat på sin pappa och skulle nu hem till mamma i Enköping. Storebror M, 11 år, var bekymrad - de hade fått springa till tåget och deras pappa hade inte hunnit köpa biljetter åt dem och han hade inga pengar, bara ett TIM-värdekort. Trodde jag att konduktören skulle skälla ut dem nu?
Men alltså, jag är vuxen. Som vuxen får man medföra två barn utan kostnad (står det nånstans om det måste vara ens egna? :)) så jag bestämde som så att nu var jag alltså begåvad med en elvaåring och en åttaåring.
Det funkade bra, ingen kunde se att inte de små gossarna (en rödhårig och en blond - ingen av dem avvek speciellt mycket från mitt utseende ;)) inte var i sällskap med mig - men det förpliktigade ju också. Efter en stund utbröt Stora Kivet, HÖGLJUTT, och jag tänkte “vaf*n gör jag nu? så där skulle jag aldrig tolerera att MINA ungar höll på, och vore jag en av de andra passagerarna så skulle jag vilja strypa dem”.
Ja, men är man morsa så är man, om än tillfälligt. Jag fick tyst på dem till slut. Nästan.
“Hur fick jag så här ouppfostrade barn?” skojade jag med storebrorsan som flinade och upplyste mig om att han minsann inte är ouppfostrad, bara olydig. Big difference. Ja, poäng till honom.
Det var en pratsam ung man med något ekivok humor, han drog det ena skämtet snuskigare än det andra och jag rodnade och tänkte “sicket barn jag fick” och rodnade sen ÄNNU mer när insikten slog mig: hade jag en elvaåring så skulle den genetiska belastningen vara tung, med tanke på hur låg humor JAG stundtals har så SKULLE min unge förmodligen VARA så där :-O
Nå väl, i Enköping klev de av, till sin riktiga mamma.
“Hälsa mamma!” hojtade jag.
Det var rätt lugnt och skönt att bli barnlös igen. De låter rätt mycket i den där åldern ;)
—
Jorå, jag kom hem med böcker. Tre stycken.
Ja, och en kjol, två tröjor och en skjorta också :-O
70% rea…
