Spinster and Spin(n)ster

Suzann och jag hade sedan länge bestämt att vi skulle ses i Sthlm igår. Det skulle med all sannolikhet bli en klassisk Siv-Suzann-dag med butiksbesök (Panduro, Drottninggatan bok & bild etc), god mat, museum/vernissage, kaffe, mer god mat - yada yada. Vi vill gärna se oss som kreativa och impulsiva men våra storstadsbesök blir ofta ganska likartade (om än väldigt trevliga) och jag är ju sant konservativ så jag är väl orsaken ;)

(nåja)

Jag är fortfarande feberspak och öronontig, så åka till Sthlm i höstrusk, nope.

Suzann kom hit istället, jag mötte henne vid tåget (och tog vägen hem om Apoteket, jaaa, jag föll för reklamen om ZyComb, jag är inte vrålsnuvig men Dr Johan tipsade om att bra lutning på huvudet sväller av örontrumpeten också, onda öron lindras onekligen om trycket utjämnas lite) och hur det än var så hamnade vi efter hemkomst till casa Andersson vid köksbordet tillsammans med allehanda smyckepyssel. Där blev vi kvar.

Jens ville dejta Izzy (den katten är en grabbmagnet minsann) så han anslöt senare på kvällen. Han är inte lika pysselsugen som hustru Suzann, men han stod ut med oss där vi satt (kvar) vid köksbordet. Vi hade spånat kring film, gottis framför TVn etc men av det blev intet. Vid köksbordet stannade vi tills herrn och frun behagade vända snoken åter mot Uppsala igen.

Bra höst? (rubriken)

Jo, det var vad vi började diskutera i bilen när jag dirigerade Jens till Misto för infångande av kvällsmat.

Jag är hösthatare. Nej, fel, jag VAR. Jag försöker förlika mig, det går lite bättre för vart år som passerar.

Egentligen är det vintern jag hatar. Hösten leder till vinter (jaa, varje år), så jag antar att det är därför hösten råkar illa ut i mitt sinne. Septemberhöst är (nästan) alltid bra, klar frisk luft, vackert ljus, ofta ljuvliga dagar. En fin septemberdag kan ofta bli ihågkommen som årets vackraste dag för mig. Men sedan… mörker. Blåst. Regn på tvärsen. Snöblandat. URK.

OK, bra höst sa vi ju.

Bra höst är att jag åter kan ha mina älskade toksnygga kängor utan att ständigt behöva få dem kommenterade (”bor du på Nordpolen?” undrade en ung man när jag hade dem på BMB i somras)

Bra höst är när man kan gå ut i t-shirt och kavaj, eller t-shirt och jeansjacka, eller (allra bäst, men det är få dagar det funkar) tjocktröja utan jacka utan att vare sig svettas eller frysa. Tjocktröja är så snyggt, det är “höstkläder nr 1″ när jag tänker på hur höstkläder ska vara. Möjligen kompletterat med snygg mjuk halsduk och söta stickade fingervantar (såna som man sällan i realiteten kan ha för att man fryser så förbaskat i dem om det är såpass kallt att man faktiskt behöver ha vantar “på riktigt”).

Bra höst är när clementinerna åter blir billiga och goda. Bra höst är när teproducenterna öser över oss nya spännande smaker.

Bra höst är när kläderna i butikerna går från att skrika i läbbigt vitt eller pastellfärgat till att dovt skimra i ljuvligt svart, brunt, olivgrönt, grått eller plommonfärgat.

Bra höst är säsongens första glöggkväll.

Bra höst är när man kan ta en fin, blåstfri kvällspromenad med nån man gillar. Det KAN få vara dimma, så att man kan stanna i den skenbart isolerade ljusgloben under en gatlykta och pussa på varandra. Addera det goda varma teet man dricker hemma efteråt. Eller caffe latten/chokladen.

Bra höst är när det är mörkt nog på kvällen för att det inte ska kännas fånigt att tända nio stearinljus. Minst. Men bra höst är OCKSÅ när detta mörker inträffar runt kl 19.00. INTE tidigare.

Jag har en hel del arbete kvar att göra innan jag kan känna att slutet av oktober/november är att betrakta som “bra höst”. Det faller fortfarande i kategorin “skiiiit också, snabbspola till slutet av april, tack, GENAST” men jag vet ju att perioden kommer vare sig jag vill eller ej, det är lönlöst att yla, så ja. Jag jobbar vidare på att hitta bra saker med den delen av hösten också.

(kom inte dragandes med “då är det snart jul”. Att gilla jul står också på listan över saker jag borde lära mig)