Tja, det kan jag stå ut med, inom rimliga gränser. Presentkort från mor omsattes i en skön kort ulltrench från H&M/Divided - vrålsnygg, mycket snyggare live än på bilden. Jag känner mig väldigt “Napoleon” i den, därav stuket ;)
Grönfärgen (olivgrön) blir dock alldeles fel på den här bilden.
Aaaaahhaha.
Kattmannen (se föregående notering) sa igår att “vi ska ta en sittning imorgon för att gå igenom planen, den enda tiden som passar alla är 07.00″. Han tyckte inte att det var nån trevlig tid, noterade jag, men är det svårt att samla folk så är det.
“STÖN!”, tänkte jag, men OK då. Det är inte många som kan tvinga mig till jobbet vid den tiden på dygnet (om jag inte självmant vaknat tidigt och är tvärpigg), men detta är en av mina bästa kolleger så - fine.
Sagt och gjort. Kl 06.45 var jag på jobbet, klev så ner till el-pojkarna tio minuter senare och möttes då av tre skräckslaget gapande (de såg ut som fågelholkar) elkonsulter.
“Vi… vi… vi skojade ju bara, du behöver inte vara med på mötet” sa Kattmannen och såg ut som om han befarade ett gigantiskt vulkanutbrott.
STÖN (repris). Nåväl, jag rättade till anletsdragen och log så vänt och hult som bara jag kan. Öhm.
Nåväl, när jag lix var på jobbet så sa vi att jag deltar i det där mötet ändå. Och si - det var ju attans bra, vi rätade ut massor av frågetecken som skulle ha kommit upp vart fall förr eller senare.
Så OK då. Men ändå. Hmpf.
“Eh, du, vad menar ni med ‘VoV-plan’ egentligen?” undrar den dedicerade planeringsingenjören lite försynt samtidigt som hon viftar med ett inte helt glasklart underlag.
Den långe konstruktionsledaren framför henne rynkar pannan och svarar “Jag vet inte, jag är mer av en kattmänniska själv”.
Som tur är fanns det mer ordningsamma kolleger runtomkring. Ja just ja. Validation and verification plan, så klart. Fast J:s svar var egentligen bättre.
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
