Trött men nöjd
Ska man äta riktigt riktigt gott i Västerås så är det en god idé att gå till Restaurang Varda. Priserna är höga, men det är toppkvalitet. Väldigt snygg inredning, underbar mat och stans trevligaste (de har t o m fått pris, och jag instämmer) personal. Vid handfaten finns små hoprullade handdukar att torka sig med (jaa, rena) och HÅRSPRAY för den som känner sig behöva det.
Det gjorde jag. Klockan 18.30 kom jag tillbaka från mötet i Finspång igår, då var det bara att traska (i ösregn) raka vägen ner till stan för nästa arbetsrelaterade aktivitet (en del sådana är trivsammare än andra :)) - kundrepresentation. Sånt kan man stå ut med i lagoma doser.
Efter en fantastisk middag (jag valde kalvkotlett, den var så god att jag kommer flina i en vecka bara jag tänker på den) gick vi vidare till Västerås friidrottshall (!) där min kollega Per hade ordnat så att vi skulle få stöta kula (!!) en stund. Han är tränare, och lyckades få oss alla att stöta längre och längre. Jag-med-tävlingsinstinkten fann mig snart glömma slutmålet - jag ville stanna kvar och fila på tekniken.
Men - det hade ju varit synd, för vi avslutade kvällen på Skybaren och där trivs jag som fisken i vattnet.
Dagen idag skulle också bjuda på heldagsmöten (med start 8.00), så vi avslutade kvällen vid 23, nyktra och fina.
Jag längtar efter bus. Jag måste nog ut på riktigt snart igen.
