Spinster and Spin(n)ster

Hiss:

1) London, tre dagar i maj-juni 2007. Det är verkligen nåt att se fram emot, jag planerar redan :) Jag vet iofs inte hur mycket tid det blir att disponera på egen hand, men planera och drömma kan jag ju göra ändå.

Ett måste är Tate Modern, ett annat är British Museum. Jag har sett de där mumierna och jag har sett Rosettastenen och jag har sett yadayada (insert vad du vill) flera gånger - men jag bara måste dit, jag älskar hela byggnaden och stämningen i den (Neil Gaiman kan ha något med saken att göra, hans Neverwhere är en storfavorit). Jag retar mig i mina mer PK stunder på hela den brittiska kulturimperialismen som gör att de skamlöst har roffat åt sig skatter från hela världen - men OK. Jag är svag. Jag älskar det där stället.

Vid vackert väder: Towern. Också “been there”, men jag älskar stället. Möjligen kan min gamla fetish för allt som har med Henry VIII och Elizabeth I ha nåt med saken att göra.

Jag hoppar över Madame Tussaud’s. Gå och titta på vaxdockor har jag aldrig begripit mig på. Jo, nu ljög jag, 1994 tittade jag på dockor - men det var på London Dungeon och det tyckte jag med min morbida humor var attans spännande just då.

Det allra farligaste är väl att det finns så förtvvlat mycket kul att KÖPA i den där stan.

2) Mandelpären. ICA Grytan är en välsorterad butik, där inhandlade jag en dyr men kär påse fylld med små raringar. Mandelpären FÅR kosta, man ska aldrig göra misstaget att tro att de har nåt med “stackvaror” som VJP (Vanlig Jävla Potatis) att göra - detta är små fulländade delikatesser i sig, som gjorda för att njutas som de är, möjligen med en klick smältande smör :)

(disclaimer: jodå, VJP kan också vara otroligt gott och jag minns att jag 1998 efter två månader i Kina läääängtade efter VJP t o m i storköksvariant a la hatstället på den tiden - Magneten - men som sagt, i jämförelse med mandelp står de sig slätt)

Diss:

Det går ögoninflammation på Elsas dagis och nu får jag tillbaka för allt gnat när jag var liten (jag var så avis på alla barn som fick gå på dagis, jag ville också!) för nu är jag befordrad till förvuxen pseudodagisunge, komplett med variga kliande ögon, jag med. Om man nu ska få ögoninflammation så ska man i allafall få det av världens goaste treåring (snart-treåring) och det fick ju jag så - OK då. Det är värt det.

OK då, jag vet inte exakt hur dedicerad jag är - för jag kan inte säkert svara på om jag hade ställt klockan för att gå upp och se Fuglesangs flygfärd “normalt” sett. Nu blev det ju så att jag trillade in hemma kl 02.35, och satte på TVn med ett hopp att kanske, kanske…

Vi hade traditionsenlig grötkväll hos Marie igår, det var mysigt som alltid. Många av oss var trötta och snuviga, men hur det än var så blev det så att jag, Marie och Marie (nej, Marie är inte personlighetskluven, Marie och Marie är resultatet av dåtidens (* namntrend: “alla” hette Marie, Maria eller möjligen Helena när vi var barn, så det var faktiskt två olika Marie, jag lovar) satt uppe och pratade tills sista bussen gick. Satt och satt. Jag låg i soffan, med en allt mer rådbråkad chokladask från Lindt inom räckhåll. Det är väl så nära bus jag kommer numera, kanske.

Avancerat musiknörderi framåt nattkvisten (allt från Maiden till Afzelius, via Soft Cell, Sugarcoma och Clawfinger :)), gotta get me one of those gadgets - egentligen bara en extradisk med fjärrskickande av all musik till vanliga stereon. Hence - inga fler CD-hyllor som tar upp halva vardagsrummet (**, man “bara” lägger ner en massa timmar på att dra in alla sina skivor på disken istället och sen är det bara att söka med fjärren och nörda loss. Mums!

*) Marie och Marie är såna där småspolingar, födda 1970. Jag umgås med dem för att få känna mig gammal och siv - förlåt: VIS.

**) OK, det omöjliggör - eller åtminstone försvårar - konvolutnörderiet, men man kan inte få allt.

(…som GF sa)

Jag är en nörd. Jag tittade på uppskjutningen som inte blev uppskjuten :)

(Jo, jag kan alla repliker om varför det här INTE är så speciellt eller coolt eller yada yada, men för mig är det det - basta!)