Jag äääälskar lika-som-bär-grejor, och den här ESC-varianten var stundtals rätt bra. Hanna Pakarinen är otroligt mycket snyggare än Agneta Sjödin, men Ola Salo ÄR bedårande i hundupplaga.
PS jag är SÄKER på att Verka stod hemma hos oss på julafton nån gång på sjuttiotalet ;)
Eftermiddagen och kvällen var onekligen fullplanerad. Det enda som ändrats var det faktum att vännerna från Uppsala som skulle fira Eurokväll hos mig måste utebli av genomtråkiga orsaker - en dödssjuk farfar, och en tonåring vars Idol-dröm krossades av vattkoppor. Att sörja en utebliven fest-samvaro känns futtigt i sammanhanget, och jag vet att jag snart har dem här igen. I väntan på det skickar jag mängder av omtankar åt Mora-hållet.
Men fullplanerat. Semifinal i hockey. Platt fall nr 1 - Kanada slaktade Sverige, egentligen inte helt oväntat. Jag tycker att Bengan har gjort det bra trots allt, det är ett mellanår och det företrädesvis unga och orutinerade laget har presterat mer än åtminstone jag förväntade mig på förhand. Beslutet att skippa proffsen står jag bakom till fullo, svensk hockey står inför ett generationsskifte (det känns redan som om vi har idisslat de gamla [men OK; ljuvliga] proffsen i alltför många år) och de nya måste också ut i hetluften. Sudden, Foppa, Lidas med fler är fantastiska, men ingen kan klandra dem för att kropparna börjar säga ifrån, och för att motivationen tryter. Vi måste släppa fram nya blivande Foppisar!
Nu håller jag på Finland. Heja, heja, gå och vinn nu!
Jag måste erkänna att när halva sista perioden var avverkad så svek jag. Gav mig ut på en motionsmil istället för att titta färdigt, det var så uppenbart vartåt det barkade.
…hemma igen till platt fall nr 2 - ESC. Jag röstade på Serbien och är glad att Marija vann. The Ark förtjänade bättre än artonde plats, men nu är det som det är. Som så många andra fascinerades jag över dubbelmoralen i att det buas när Balkan belönar SINA grannar, men inte när vi får tolvor av nordiska grannar. Vi har för få grannar, helt enkelt ;) Jag tycker att spektaklet är kul och att en del av låtarna var riktigt bra, men jag vägrar att ta det på blodigt allvar.
—
Det blir nog en mil idag också, med Ipoden i öronen blir allting roligt, nästan. Jobbet är krävande (men fortfarande lika roligt, annars skulle jag aldrig orka) nu, jag behöver frisk luft i både lungor och tankar. Om tre veckor bär det av till London, fötterna måste härdas redan nu!
Du. Ha en bra söndag!
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here
