ännu ett frånfälle
Hans-Uno Bengtsson har avlidit, alldeles för tidigt tycker nog de flesta som känner till honom. Jag kommer att sakna hans böcker (ja, de han aldrig hann skriva - många av de han HANN skriva står redan i bokhyllan), hans humoristiska angreppssätt på stundtals svettiga saker och hans fantastiska pedagogiska ådra.
Via DN kunde man ställa frågor till honom. En del besvarade han ganska enkelt, andra svar fick hjärnan att krulla sig. Jag älskar hjärnkrull. Jag kommer att sakna Hans-Uno, på samma sätt som jag fortfarande saknar Peter Nilson.
—
Underbar Hans-Uno-formulering till exempel här (“Vad skiljer massa och vikt?”):
Kort sagt: en fysiker som talar som fysiker använder de väldefinierade och skilda begreppen massa och tyngd, beroende på vad som avses, men undviker vikt; en fysiker som talar som folk gör mest (och även fysiker kan uppföra sig som folk ibland) använder ordet vikt utan att så noga fundera över betydelsen.
Neeeej! Han var ju kult. På den tiden jag fanns i Lund så syntes och hördes han ofta - med kul och lärorika grejor. Så tråkigt!
Comment by Kandidat Dropp — May 21, 2007 @ 8:18 pm
Kult var ordet, sa Bull. Otroligt tråkigt.
“Levercancer” sägs det på Flashback. Inte helt omöjligt.
Comment by semestersiv — May 21, 2007 @ 8:31 pm
Frånfälle. Det är ett vackert ord.
Vi får passa på att fråga hr Bengtsson om allt vi undrat över inom fysikens domäner när vi nu får tillfälle. Fast vi väntar kanske tills vi kommer på frågor av lämplig vikt.
Comment by Gravallvar — May 22, 2007 @ 12:00 am
Oj, han var ju så ung!
Tänk, jag har faktiskt arrangerat en föreläsning med honom här i stan. Det var himla kul, han förklarade så att jag *nästan* förstod det här med fysik.
Såna som han behövs i alla krångliga områden.
Comment by Salt — May 22, 2007 @ 8:58 am
Håller helt med, både vad gäller Hans Uno Bengtsson och Peter Nilson.
Comment by Gustav — May 26, 2007 @ 7:28 am