Hemmalunch
När arbetsdagarna är långa är det ljuvligt att ha så nära (10-15 minuters promenad) mellan jobb och hem att man kan springa emellan (…samt att man dessutom har flextid så att man ens kan kosta på sig att bestämma själv!). Jag behöver det för hjärnans fortsatta någorlunda-hälsa. I går hade vi ett elvatimmars-(!)-möte med de tyska kollegerna, kom hem strax före 20.00. Utan enstaka egenpauser under dagen hade jag blivit knäpp. På förhand var det ett ont-i-magen-möte (jag är alltid skräckslagen inför designgenomgångar), men det gick bra.
Boken är snart utläst nu - den blev segare efter ett tag, men inte nog seg för att jag ska överge den helt. Jag har annars blivit otroligt mycket tuffare på det det senaste halvåret - jag är för trött och slut för att vara tålmodig och fortsätta läsa sega böcker. De åker tillbaka till bibblan mycket snabbare nu, tuffa tag.
(aaaahahaha, är det så man är en nörd-tuffing? “mina böcker får minsann bara en chans, it’s my way or the high-way back to bibblan!”)
Hiss och diss första november:
Hiss
- perfekt höstsolig dag
- hela oktober förflöt utan att jag såg en enda snöflinga, jag minns inte ens vilket år det senast inträffade
- lägenheten, såklart. nu vill jag bara få se den omedelBUMS! jag har sett den i stort sett likadana lägenheten på våningen ovanför, men inte just denna. jag vill ju se tapeter, badrum, ALLT!
Diss
- förkylningsvagel i högerögat. Tänk att en så liten fånig sak kan vara så ful, ontig och irriterande!
