det är ett hårt land
…men det var väl inget nytt.
Sex barn dog och tusentals skadades på grund av den förgiftade mjölken i Kina förra året. Jag tycker absolut att det ska utmätas ordentliga straff och feta skadestånd, men dödsstraff? Otroligt. Två ska dö, en får livstid och ytterligare 15 får “vanliga” fängelsestraff i varierande antal år.
Dessa tidningsrubriker från blaskan jag plockade på flighten mellan Qingdao och Beijing i lördags var det sista jag fick med mig rent grubbelmässigt från Kina, och det var en sorglig men kanske välbehövlig påminnelse om allt som beöver förändras i stora landet i öst.
(vem straffar då dem som mörkade allt detta med den giftiga mjölken så länge OS pågick? ingen, naturligtvis. en sån skandal fick ju inte sabotera det enorma propagandamaskineriet under mästerskapen)
Min hatkärlek till landet består. Jag känner ändå en enorm tacksamhet för allt jag lärt mig, yrkesmässigt såväl som privat, för alla fina människor jag mött och de möjligheter jag får och har fått. Tusen nya minnen, en del roliga, en del absurda och en del förfärliga. Det är livet, det.
Nu ska jag anpassa mig till “hemma” igen. Tresamhet, samboliv, flytt till radhus. Nya arbetsuppgifter (eller snarare nytt projekt att utföra dem i). laga MAT på kvällarna igen. Städa. Ja, livet (igen ;)).
Radhus? Tresamhet? Vafalls?
Comment by Tomas — January 26, 2009 @ 2:20 pm
Jag, Kristoffer och Izzy flyttar till radhus den 1/3. Förvisso bara hyresdito, men dock.
Comment by semestersiv — January 26, 2009 @ 2:25 pm
Välkommen hem!
Comment by Kajo — January 26, 2009 @ 3:19 pm
Men ändå; lite vuxenpoäng är det.
Comment by Tomas — January 26, 2009 @ 7:08 pm