han tappe svansen(*
Citykisse, med dold svans. Nääää, den är inte färdig än, men när den väl blir det flyttar den hem till New York-guidar-J. Basta.
*) nån som minns Amos Persson?
Citykisse, med dold svans. Nääää, den är inte färdig än, men när den väl blir det flyttar den hem till New York-guidar-J. Basta.
*) nån som minns Amos Persson?
Veckans glada överraskning: Någon sorts frid av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff (en ekonom och en psykolog - ingen dum kombo. Gissa om patientmötena känns välskrivna? :)). En psykologisk thriller om en hårt plågad och hotad psykoterapeut. Cooooolt :)
Siri är psykolog och psykoterapeut. Till hennes praktik kommer alla sorters människor. De hänger av sig kappan, tar några klunkar vatten och berättar om sina djupaste rädslor och mörkaste hemligheter. En dag hittas en av hennes patienter död i vattnet utanför hennes hem. Polisen finner ett självmordsbrev där flickan tackar Siri för att ha hjälpt henne inse hur meningslöst livet är. Siris värld rasar samman. Är hon verkligen så dålig på sitt jobb? Eller finns det en annan förklaring? Siri börjar få en otäck, smygande känsla av att någon förföljer henne. Att någon därute i mörkret utanför stugan vill henne illa.
Katt på omslaget till en thriller? Inget bra tecken.
Hotad kvinna har mysig utekatt. Tror ni att den överlever boken…? :-/ Um…
Jag har ingen aning om huruvida syrrorna planerar att göra en serie av detta, men jag måste säga att jag gillade den aningens stukade och komplicerade Siri, jag läser vääääldigt gärna fler böcker om henne om det går att få till utan att alldeles vända ut och in på hur många otroliga äventyr en stackars terapeut kan råka ut för under ett liv. Det FINNS en öppning (som jag inte kan avslöja utan att röja handlingen) att hoppas på.
Veckans inte så glada: Kretsen av Veronica von Schenck. Njä, lite tunn, lite… lite väl knasiga snutar. Något är fel, men jag kan inte sätta fingret på vad. Gillade debutboken “Ängalik” bättre. Kommer jag läsa nästa bok? Jodå, det gör jag nog trots allt.
—
Sträckläser serien om Dexter av Jeff Lindsay. Har nu gått in på sista (eller åtminstone senaste) boken Dexter by Design och känner abstinenspaniken närma sig…
Annat jättejättebra: P C Jersilds Geniernas återkomst. Smart, intressant och… ja, ska han NÅNSIN lyckas skriva en bok som jag inte dyrkar?
—
Reservationslistan 090831:
Erba, Augustin, Ensamhetens broar
Eriksson, Kjell, Öppen grav
Indriðason, Arnaldur, Frostnätter
Kadefors, Sara, Borta bäst
Leeb, Jenny, På grund av Leon
Läckberg, Camilla, Fyrvaktaren
Malmsten, Bodil, De från norr kommande leoparderna
Mankell, Henning, Den orolige mannen
Zweigbergk, Helena von, Sånt man bara säger
Ångström, Emma, Och allt är förvridet
…och så vill jag läsa Mats Strandbergs nya, men den har inte min bibbla behagat köpa in än.
Smarrig bokhöst? Jajamensan!
skyltat.se är kul. Den här är fin :)
…för att inte tala om den HÄR! Reeeent genialisk betraktelse ;-P
Here goes: grunden till min himla hoppande änglakisse (alternativt himlahoppande dito). Suvi undrar om mina knasiga katter kommer ur feberyra eller absinth - ja, jag är kliniskt befriad från absinth så just den här katten måste vara feberyra då.
Grunden, skrev jag. Att få dit grunden är det lätta som går fort. Sedan vidtar massor av pillipill för att få bort det platta. Pillipill är kul, men tar lång tid och är stundtals frustrerande. Pillipill är det svåra när man (jag) har feber, för jag är så skakis! Jag har alltså tid och inspiration, men viss limiterad förmåga Ja, men alltid ska det vara nåt!
(ser ni felet, det som skaver? svansen! så där skulle aldrig svansen se ut på en hoppande katt, inte ens om den får hopphjälp av änglavingar. coooolt.)
Nu saknas ju en del beståndsdelar från den där succékvällen i juli 2006 (sommar, Fredrike… ja, de flesta vet redan), men ändå är jag så glad så glad för mina biljetter till Depeche Mode på Globen i januari. De är RIKTIGT bra live, och jag gillar senaste skivan - den enda de släppt sen dess - stenhårt. Kristoffer har första tjing på min extrabiljett, men om han av nån anledning inte kan eller vill gå så tror jag nog jag kan hitta sällskap ändå, såpass många DM-älskare känner jag.
Åh! Jag gillar INTE januari, så det gäller att hitta bra “glädjespikar” att hänga upp en skvätt förväntan på. 31/1! Yay! Mina älskade svartkängor får hänga med ännu en gång. De är gjutna för sånt här, och vet hur det går till. De kan alla DM-låtarna lika bra som jag, så jag behöver nog inte ens dansa själv :)
—
Annars - feber feber feber. Nöff? Nä. Men ändå.
Mamma-oro i massor.
Längtan efter lilla Magiska i Marias mage.
Tja, det som ska kallas livet.
Första beställningsjobbet avklarat. Trevliga kabelgurukollegan ville ha en “personalized bodhicatva” målad ur egen fantasi, jag hotade till hennes fasa med Harting-don men eftersom hon har ett synnerligen stort hjärta fick det bli på detta vis.
Alla bodhikattvorna blir sneda och vinda på olika vis, men nu har jag bestämt - för min egen sinnesro - att det i sig är en del av konceptet ;)
Nu har jag temporärt övergett bodhikattva-konceptet och påbörjat en himlahoppande änglakatt istället. Vi får väl se vad det blir. Den medvetet inmålade felaktigheten där blir en osannolik svansställning - ingen hoppande katt skulle se ut så. Det kommer säkert skava i en och annan som ser bilden - det är snudd på meningen att den ska skava ;)
Behöver börja fylla på färgförrådet! Speciellt min gula tub skramlar skrämmande tom… hur otroligt ickegul jag än är i vanliga livet (DET är en färg som aldrig skulle förekomma i garderoben) så är det en klar favorit när jag målar, både oblandad citrongul såväl som mixad med rosa (!) <— så gör jag min favoritorange.
Hype är av ondo, oftast slår det tillbaka.
I fallet “Lars Kepler” är väl precis allt ett antiklimax? Paret Andhoril - gäsp, strössla löjligt mycket rättsläkarlingo på fel sätt - gäsp, skriva deckare i presens - gäsp. Jag vet inte om jag hade varit lika kräsen om inte hypen hade funnits där. Det tål att funderas på. Nu är jag i vart fall så gäspig på den där boken att jag lämnar tillbaka den till bibblan utan att ens försöka läsa ut den. Dryga femtio sidor gäsp => “för många böcker, för lite tid, dags att hugga in på nåt annat”. DNs recensent hyllade den, jag BORDE tycka om den om man ska gör efter de författare hon relaterar till (Theorin, Ajvide Lindkvist), men nej. Bort. Kanske senare, i pocket, men inte nu.
Baserat på det där femtio sidorna jag ändå läste så undrar jag: HUR kan det komma sig att den - om det nu är som förlaget säger - har slagit alla rekord för utlandsförsäljning innan den ens kom ut i Sverige? Lektörer om några borde väl vara kräsna, att satsa på en svensk pseudonym i stort sett osett, kräver det inte lite mer av en bok då? Obegripligt. Ljuger Bonniers?
Nej, jag vänder snoken åter mot Dexter, nu har jag börjat på bok nummer tre: Dexter in the Dark. Så råkade jag visst klicka hem bok nummer fyra också… jag och mitt klickgalna gamla finger *host*
Jag kände ett behov av att allitterera. FRi FRedag. Fri som i “ArbetsFri”, orsakad av “icke SjukdomsFRi”.
I dag är vi hemma sjuka både Kristoffer och jag, det har aldrig hänt förr. Något elakt har satt sig i hals och luftrör, i dag var det mötesfritt, månadens planering/ekonomiredovisningsvända var färdigställd på förhand (det lönade sig att jobba över i måndags :)) så det kändes heeeelt OK att ge efter, sova ut (till kl 13, då ÄR man inte frisk, men jag är kass på att hosta och sova samtidigt *ynk ynk* HÖR ni hur synd det är om mig?) och vara hemma. Man skojar om män och deras sjukdomar, men han den där som jag bor med funkar fint att vara sjuk med ;)
—
Liljorna blommar ÄNTLIGEN. Köpte lökar på chans ute på Hammarö i maj, resultatet blev inte alls dumt. Det är tur att de står ute, doften är TUNG.
Man äter väl upp basilikan innan den börjar blomma i vanliga fall, men nu blev det så här och det var den väl väl unt ;)
Dexter är bra sällskap en gråmulen fredag. Storyn i bok nr 2 avviker rätt radikalt från handlingen i TV-serien - det gör ingenting alls. Ännu Mera Dexter, bara. Böckerna, TV-serien - kanon båda två. Smart mörk humor och ironi.
Jag känner att jag måste dela med mig - det finns fler cykeltokar än Kristoffer. Då och då pekar han på en tråd på sitt favvocykelforum, och i just denna visar folk sina innovativa (fläckvis extremt så) lösningar på hur man får plats med många cyklar på liten inomhus-yta.
Ja, det är väl tur att vi har det där utrymmet under trappan…
Grannkatten Nico och Izzy flörtar lite tveksamt, med terrassdörren tryggt emellan sig.
Pigge Kott har boat in sig i den snudd på tomma jordpåsen. Han skiter i Nico, Nico skiter i honom.
Kattmat är smaskens.
Dr Ruppel blommar igen. Bra investering.
—
Att börja jobba igen var som att köra huvudet i en vägg. Jag sover sopigt, stressar mycket (”ta det lugnt första veckan efter semestern” låter fint, men existerar sällam i projektverksamhet som vår) och har följaktligen dragit på mig en suuur och tröttande halsinfektion.
(nöff? ;))
Skönt att det är helg? You bet.
—
Nån dag ska jag försöka vara duktig och lägga upp en del bilder från vår korta men intensiva Sverigeturné förra veckan. Nån dag. Inte i dag. Jag är tråkig i dag. Tråkig och lat. Oh yes.
I dag blev det en kossa till Kristoffer. Vi gillar kor.
I övrigt har jag starka olustkänslor över att semestern är slut. Jag som verkligen älskar mitt jobb i vanliga fall har fullständigt tappat sugen den här våren/sommaren. Det känns inget vidare. Att vara Duktiga Siv På Jobbet är liksom jag. Om jag inte är hon, vem är jag då? Det kan jag filosofera över en stund.
Räddningen i det hela är att jag har världens bästa chef. Vi får se vad vi kan klura ihop.
(och dagens titel syftade faktiskt mer på kossan - så förvirrad bland alla målade katter - än på mina jobbgrubblerier)
Yrkesrelaterad Bodhikattva att exportera västerut. Han är specialinriktad på att ge stressade underläkare en stunds eftertänksam frid och ro ;)
Mottagaren har inte bara överlevt en stroke, hon har tagit läkarexamen och gjort ett strålande första AT-år också. Vykortskopior går med stor sannolikhet till Borlänge och Uppsala.
Jag är ju alltid lite efter alla andra, men till slut hittade jag också dit: yearbookyourself.com. Jag behöver nog inte berätta att jag skrattade så jag grät (jag var inte ensam). Är’u uttråkad? try it, you’ll like it.
Mormor. Eller jag. Mormoråjag.
Mamma. Eller jag. Mammaåjag.
Damn, I’m HOT! ‘Amen allvarligt, jag är ju snyggare än Clark Kent. Håll ögonen öppna. Snart i en telefonkiosk nära dig.
Detta är jobbigt. I Kina spånade vi på dansbandet The Crullerz. Jag visste bara inte att det var jag själv som skulle bli stjärnan.
Jag ville verkligen se ut som Martin Gore, vad mamma än sa.
min snedsöta bodhikattva tar form
Jag målar vidate på mitt roligaste projekt hittills: en fet rosa katt i Lotusställning, tänker att fler människor borde greppa konceptet BodhiKattva.
Har katter koll på vägen till Nirvana?
Tja. Bajsar björnar i skogen?
(wikipedia om mer vanliga bodhisattvor)
—
i en annan del av Karlstad. denna är jag inte lika nöjd med, men jag tror att hon som bor med kreaturen som stått modell kan tänkas gilla den ändå.
Get free blog up and running in minutes with Blogsome | Theme designs available here