Spinster and Spin(n)ster

Stackars Klas. Inte nog med att jobb-bilen pajade strax norr om Gävle (han skulle till idrottsarenan formerly known as Arosvallen, alldeles nästgårds, för att reportage-a) så att hans Västeråsbesök blev om intet. Eftersom bilen pajade missade han dessutom följande middag en casa Andersson:

Nybakad foccacia. Basilika, mozzarella och rosmarin smaksätter.

Favvokycklingen. Lårfiléer (viktigt, de är mycket saftigare än bröst-diton) fyllda med gorgonzola, sedan lindade med bacon. Swooosch in och ugnsbaka.

Ständiga storfavoriten: rostade grönsaker. Pären, zucchini, aubergine, fänkål och rödlök. MUMS.

(vi åt faktiskt köttfärssås och spaghetti igår, så det var dags för söndagsmat idag ;))

Marinerad (habanero, tomatsås, tequila, soja, vitvinsvinäger, olivolja, honung, salt och peppar) fläskfilé, rödlökar och zucchini. Mumma.

Tillbehör - ljummen potatissallad. Kokt skivad potatis och rödlök blandad med smet av olivolja, vinäger, persilja, vitlök, stark senap, färsk basilika, salt och peppar. Vänd ihop medan potatisen ännu är varm så gojsar allt ihop sig på riktigt smarriga vis.

Ananas, marinerad i päronvodka och honung. Skall ätas till vaniljglass.

—

Allt blev så löjligt gott att vi bara flinar lyckligt. Så kan man också ha det en alldeles vanlig måndag i slutet av april.

ÄNTLIGEN någon som står upp och försvarar den stackars förtalade potatisens heder!

Jag älskar potatis och tycker att det blir rent absurt när folk i förmodad hälsoiver ska slå ner på den, “jag kan/får inte äta kokt potatis”, yada yada.

Jag är en klunsmulla, men jag kan lova att det där som dallrar kring ändalykten - det kan jag INTE skylla på kokt potatis!

(umf, se glassrecensionen nedan, om inte annat ;))

Wooohohoooo, Ben & Jerrys nya ‘wich är ju hur god som helst! Vi skulle bara ta en promenad efter att ha tryckt en varsin förvisso rätt god matlåda men i ett otroligt trist och stökigt lunchrum, solen sken INTE men termometern hävdade 18 grader varmt ändå, klart man ska långpromenera. Och jaaa, man måste ju köpa brittiska tidningar för att leta evenemangs- och shoppingtips och hejsan hoppsan - Pressbyrån vid tågstationen kanske? Jorå. Där fanns de, glassarna. Kakorna som omsluter glassen är så där häääärligt blötsega!

Gå och äta? Näe. Denna goda glass förtjänar att njutas sittande. Vi satte oss på en bänk vid stationen, och insåg först försent att vi verkade mer än nördigt nördiga, som de värsta trainspotters vända mot järnvägen. Yrkes-skador :)

Jag känner allt mer att en grill börjar bli ett måste. De där fruktgrillspetten…. *aaaaargh*

Fin rejäl och fullstor grill, eller liten och smidig? Det får nog bli liten och smidig, tänk att ha en liten bärbar som man kan plocka med sig ut så att man kan grilla direkt på picnicen. Nåt sånt här kanske? Såg en billigare variant (199:-, som hittat!) på ICA. Frågan är bara hur länge den måste svalna efter användande. Hm.

Nä, det får nog bli en titt i plånboken, och sedan ett inköp. Snarast.

Jag trodde att jag gjorde den här pastan häromdagen - men det gjorde jag visst inte alls inser jag nu när jag läser receptet igen (jag glömde att skriva ut det då).

Rökt lax - japp, citron, vitlök, svartpeppar, japp - men jag tog röd lök, och bytte dillen mot persilja och saffran. Jag avskyr dill. Strimlad gurka glömde jag, men vräkte å andra sidan ner massor av halverade körsbärstomater i såsen.

Sålunda är receptet bra för den som önskar pasta med rökt lax, och en chans att improvisera lite :-D Det blev inte alls så tokigt, faktiskt. Inte fantastiskt, men en kul variation från de vanliga favoriterna (carbonara eller allra mest älskade såsen med broccoli, zucchini, gorgonzola och vitlök)

Han är ännu inte fullt ut sedd som min husgud, men oavsett om jag håller med eller inte (det gör jag iofs för det allra mesta) så tycker jag alltid om att läsa vad Fredrik Paulún har att förtälja när det gäller hälsa, kost och träning. Han bloggar igen, me like.

Till skillnad från en del andra mediaexponerade (självpåtagna)profeter så har han en gedigen utbildning i näringsfysiologi i botten. (Anna Skippers CV är inte lika imponerande ;))

Jag lever och har nästan hälsan (vrålförkylningen överlever både penicillin och allehanda snoksprejer), men det är mycket av allt och bloggen kommer på sista plats i prioritetsordningen (äsch, putsa fönster kommer möjligen snäppet efter).

Jag vill i alla fall rekommendera årets i mitt tycke godaste glögg: Dufvenkrooks Special, med en hint av Arran. Mums!

Tjohooo, det FINNS ju i Sverige, mitt nya favoritöl Gambrinus. Inget märkvärdigt egentligen, bara liksom fräscht och lättdrucket. Men - alkoholhalten diffar, det jag drack i Tjeckien stod det 4,1 % på. Skillnaden mellan volym- och viktprocent? Never mind, jag ska testa den som finns på systemet. Haha, jag som normalt aldrig dricker öl hemma, men det känns som om det är dags att bjuda på middag snart (jag ska få kaffe och snacks från Buzzador som jag måste testa på folk :)), jag kanske kan lura i nån vän en skvätt öl till maten då.

(öl heter “pivo” på tjeckiska, så vad pivnice betyder går kanske att gissa)

(mjo, ölkällare enligt det lexikon jag såg)

Kvällens godaste snacks/minimiddag:
Skär halvcentimetertjocka skivor halloumi, linda en baconskiva runt varje. Steker man “snällt” i stekpanna behöver man bara lägga ner skivorna på skarven och låta den “steka ihop”, vill man lägga dem på grillen kan man fästa skarven med en tandpetare. Både ost och bacon är salt i sig, så extra salt behöver du inte - däremot är det gott att dränka det hela i vitlök och dra några varv med svartpepparkvarnen över mästerverket.

För mig räckte det med fyra skivor - det är MÄKTIGT slask detta. Till halloumin åt jag en fräsch tomatsallad. Det salta och det friska gifter sig på ljuvliga vis! Jag saknade rödlök till tomatsalladen, hade ingen hemma, annars var det en perfekt liten kvällsmåltid.

Det är inte alla som tycker att det är kul att arbeta på semestern, men det gör jag! I fredags kväll drabbade vi (Suz, Fia och jag) stan (uff, ja UPPSALA alltså, inte Västerås tyvärr - men jag ska banne mig se till att det kondomas här också) iklädda dessa snajdiga t-shirts. RFSLs sommarkampanj heter “Colour of Love”, vi delar ut kondomer och information till unga (och inte alltid så unga). Klamydia (och många andra sjukdomar) ökar oroväckande snabbt igen, snabbare än någonsin faktiskt, och denna lömska sjukdom är inte helt sällan symtomfri. Trots denna skenbara “snällhet” kan den orsaka irreparabla skador hos både kvinnor och män, skador som i värsta fall leder till sterilitet.

Kondomer. Använd dem.

(äsch, jag hade för mig att det stod “säkrare 6 INSTRUKTÖR”, men det stod ju informatör ser jag nu när jag tittar närmare på bilden. Shucks. Det förklarar att jag bara fick två snuskiga förslag på hela kvällen. uff.)

Jobbet ledde f ö till mitt första besök på nation nånsin (trots att jag var medlem i V-Dala i flera år så lyckades jag aldrig gå på fest där)! Vakterna på Snerikes tyckte att vår mission var bra, så fick fick komma in och dela ut kondomer i drygt en halvtimme. Rickard - f d kollega - hade rätt den gång han en smula mopsigt (tyckte jag då) påpekade att en kvinna över 25 på nation känns som farmor-på-stan. Det var ungt, ungt, UNGT på tjejfronten, men sommarkvällar kanske är annorlunda än vanliga terminskvällar. Vad vet jag.

—

Veckans besvikelse var Xide strawberry desire. Den var inte ÄCKLIG, men inte speciellt god heller.

Jag köpte en varsin flaska (wohohooo, party! ;)) till Suzann och mig för att fira hennes semester. Två flaskor cider, inget jätteparty - icke desto mindre (…eller kanske just därför? ;)) ombads jag visa legitimation. Damen i kassan sa “DET var inte illa” när hon konstaterade att jag i kraft av varandes av årgång 1968 är nästan dubbelt så gammal som man behöver vara för att få handla i hennes lilla butik.

Systembolaget i Svavagallerian. Gotta love it.

—

…och här har vi fem enkla vägar till lycka en vanlig sommarsöndag:

- semester
- gräsmatta
- kaffetermos
- solsken
- Harry Potter and the Deathly Hallows

“Det här är inte en omelett, det här är en skymf mot hönan som lade äggen”

(missnöjd kock till arbetssökande i “Drömyrket” på TV8)

Dumle lemon-cinnamon LÄT inte som nån riktigt bra idé, och var det sannerligen inte heller. De smakar bara underligt och unket! Vilken tur att min Dumlepåse var en mix-påse med en massa annat gott i också :)

Santa Maria har numera färdig vindaloosås på burk. Den är inte i närheten av att vara lika god som Pascos, men i brist på annat (min butik har haft slut på pasco-vindaloo ganska länge nu) så duger den faktiskt.

Det puttrar något gott på spisen nu. Ja, vadå, julmat blir trist efter ett tag, då längtar åtminstone jag efter indisk gryta med röda linser, lök, blomkål och mandelpotatis (cross-kitchen-de-luxe :)). Schlörrrrp!

Jag älskar de nya Supremechipsen med guacamolesmak - och jag ser nu att kärleken minsann är besvarad!

Kan man få Galna Hemmafrusjukan? (*

Minsann - inte ens en halvtimme efter att jag skrev att jag inte skulle baka så bestämde jag att jag nog *harkel* skulle göra det ändå (jag och alla mina vilt differentierade personligheter, nu gör några av dem Motvalls-revolt mot mig själv). Mjuk pepparkaka, lite modifierad för förbättrad arom och saftighet med lingonsylt och extra kryddor. Vi får se om den funkar ändå. Hela rasket står i ugnen nu.

Jag tänkte överraskningsbjuda jobbgänget nån dag till veckan, och då vill jag ju provbaka till mig själv först, för att säkerställa att det inte alldeles blir en katastrof.

Far min var mästare i konditorskrået. Det ligger en tung börda i att axla det arvet. Hum.

*) om man kan få det - finns det motmedel? serum? vaccin mot framtida utbrott?

Ska man äta riktigt riktigt gott i Västerås så är det en god idé att gå till Restaurang Varda. Priserna är höga, men det är toppkvalitet. Väldigt snygg inredning, underbar mat och stans trevligaste (de har t o m fått pris, och jag instämmer) personal. Vid handfaten finns små hoprullade handdukar att torka sig med (jaa, rena) och HÅRSPRAY för den som känner sig behöva det.

Det gjorde jag. Klockan 18.30 kom jag tillbaka från mötet i Finspång igår, då var det bara att traska (i ösregn) raka vägen ner till stan för nästa arbetsrelaterade aktivitet (en del sådana är trivsammare än andra :)) - kundrepresentation. Sånt kan man stå ut med i lagoma doser.

Efter en fantastisk middag (jag valde kalvkotlett, den var så god att jag kommer flina i en vecka bara jag tänker på den) gick vi vidare till Västerås friidrottshall (!) där min kollega Per hade ordnat så att vi skulle få stöta kula (!!) en stund. Han är tränare, och lyckades få oss alla att stöta längre och längre. Jag-med-tävlingsinstinkten fann mig snart glömma slutmålet - jag ville stanna kvar och fila på tekniken.

Men - det hade ju varit synd, för vi avslutade kvällen på Skybaren och där trivs jag som fisken i vattnet.

Dagen idag skulle också bjuda på heldagsmöten (med start 8.00), så vi avslutade kvällen vid 23, nyktra och fina.

Jag längtar efter bus. Jag måste nog ut på riktigt snart igen.

Himlen, eller åtminstone en av dess utposter, ligger på Sysslomansgatan 8 i Uppsala. Där finner man ChokladCaféet och de gör tårtor och praliner som gränsar till fulländning. Uppsalafamiljen kom alltså hit på post-födelsedagsfirande igår, och med sig hade de en liten tårta samt en bunt petit chouxer från nämnda ställe. Ooooaaaaah.

Jag är bra på att göra tårta men hade inte gjort nån tårta själv denna gång (förkylning och magbesvär - då vill man inte palta runt med grädde och dekorationer för att smitta ner sina besökare lite extra) så det var ju tur att jag hade förutseende gäster. Tur var också att jag fortfarande hade smaksinnet i behåll igår - det är nämligen fullständigt satt ur spel idag (förkylningen har tagit rejält omtag för 358369:e gången den senaste månaden). Jag fick en liten låda ljuvliga praliner från samma producent som ovan (*sjunger* “Ovan dääääär”, öhm, sorry), den lådan får stå orörd tills det är nån mening att öppna den igen. Fast titta kan man. De gör inte bara GODA saker, de är vackra också.

Roligast var ändå sockerkakan som yngste sonen hade gjort (han hade bakat muffins också, de var minst lika goda men rönte inte samma uppmärksamhet ändå). Han måste ha blandat i nån hemlig ingrediens ty Izzykissen blev som TOKIG.

Suzann hade lagt upp en bit kaka på sin assiett och Izzy ställde sig helt sonika på bakbenen, högg ett fast tag i sockerkaksbiten och planerade uppenbarligen helt iskallt att bära iväg med den som den var. Hon är inte bara fräck, hon är stark också.

Vi hade en mycket trevlig dag, men tyvärr så snörvlade också Suzann innan dagen var slut, så nu har jag väl passat vidare mina fördömda mördarförkylningsvirus från Småland till den karga Upplandsslätten också. Känns lite taskigt :-/

Och jag känner mig småknäckt för är det nån vecka varje månad som man absolut inte “får” vara sjuk så är det kommande vecka, hela tidsplanen ska rullas och databasen ska till kunden. Det finns inte ens chans att min kollega ska förväntas fixa hela alltet ensam, vi behöver vara två. Det är både bra och dåligt det där med att ha kompetenser som inte alla på företaget har :-/ Jag hoppas på ett mirakulöst tillfrisknande, eller att jag i alla fall orkar göra som i slutet av förra veckan då jag jobbade halvdagar. Febern är hög och hjärnan är inte direkt snabb. Hel**** också!

Jag vill ha glass, och den här sorten skulle inte skada (Häagen-Dazs hade den förr, den var fantastisk):

You Are Mint Chocolate Chip Ice Cream

Creative. Expressive. Unique.

Höstens nyhet i Kära Glassboxen (den som orsakat sex kilos viktuppgång sedan i mars *s*) på jobbet blir en GB-sandwich med saffranssmak, fick jag veta idag. Ja, saffranskex med vaniljglass. TÄNK så mycket mer spännande det hade varit med vaniljkex och saffransglass….?! Oavsett, det ska bli kul att testa. Bring it on, nu med en gång.

Den kollega som kläckte det där med beautyboxen för några dagar sedan tycks vara en riktigt suverän källa till snygga oneliners.

Igår berättade han på fikat att han har åkt Vasaloppet några gånger (kinky) och att han inte har ätit godis sen han gjorde lumpen (ännu mer kinky). Jag har alltid trott att han är rätt trevlig, men det där lät ju bara för bedrövligt.

“Men hur kan du leva utan CHOKLAD?” frågade jag i morse (det där hade gnagt hela natten)

“Ja, men choklad -” sa han “- choklad är ju inte godis, choklad är att betrakta som MAT”

Ah. Ja. Att jag inte tänkte på det.

Jari for President!