Det är så lätt att dega ihop och bara sitta inne med näsan över en bok de där dagarna då jag inte har något jobbpass, jag försöker att lägga upp tillvaron så att jag ska ha något litet uppdrag att klara av varje dag ändå. Frisk luft. Komma ut.
Igår skulle jag ju luncha med Thebe, men då fick jag INTE ta med mig Peter Pohls “Sekten” (jo, jag ska försöka få tummen ur och skriva om den i bokdagboken), TROTS att jag skulle gå till bibblan och vittja nya-böcker-hyllan (fick med mig Mankells “Kennedys hjärna”, Kunzrus “Leela.exe” och Robinsons “Den sanna och enastående berättelsen om systrarna Hunt”).
Idag får jag MÖJLIGEN gå till bibblan för att lämna Pohl (jag har planer på aktiviteter imorgon också), trots att jag avverkat ett dagsprojekt - jag har varit till Mdh och hämtat mina sista uppsatser (fick med en seminariebetraktelse på köpet som jag redan hunnit glömma att jag skrivit och skickat in, den var ju riktigt bra hann jag tänka innan jag insåg att det var jag som hade skrivit den ;)).
Jag var otroligt nyfiken på att få läsa lärarens kommentarer och jag blev inte besviken. Jag känner mig stolt som en tupp, och den känslan tänker jag behålla ett tag till. Så det så.
I övrigt är jag lycklig, igår trillade det in ett antal jobbpass under oktober som gör att jag tillsammans med supportjobbet kommer att ha en inkomst som ungefär motsvarar studiemedel. Jag kan alltså betala räkningarna i november också, om än knappt. Så där kör jag, månad för månad. Hoppet finns såklart där hela tiden att jag ska få fast jobb (nulägesstatus: två olika konsultfirmor säger sig vara intresserade och letar uppdrag, nästa vecka ska jag få besked om huruvida jag gått vidare till intervjukull två på två olika projektledarjobb, ett i V-ås och ett i Stockholm) men balansen mellan att hoppas och att ta för givet är svår, så jag försöker leva som om jag INTE kan räkna med ökade inkomster. Septemberpassen har varit få, om det inte skulle trilla in något särskilt den sista veckan så kommer jag att ha strax under 7000:- att betala räkningar med i oktober och det är ju en, ehm, spännande tanke :) Jag har försökt att spara undan en del, så det är inte katastrof men inte jättekul heller.
Det är inte tvärdött på jobbfronsten med andra ord, men nu har antalet jobb att söka minskat på ett lite oroväckande sätt.
Jaja, en sak i taget. Det har ju funkat hittills :)
